onsdag 9 juli 2014

Alger som biobränsle

Vilket väder vi haft de sista dagarna! Sol, värme och ljuvligt i vattnet.
Visst är det underbart med sommar och sol, men vattnet hinner knappt bli ljummet förrän algblomningen sätter igång, i alla fall här på ostkusten. Denna sommarens algblomning tros dessutom kunna bli värre än någonsin. Vill man veta hur algsituatinen är för tillfället kan man titta här.

På tal om alger så har forskarna nu gått från att hoppas till att tro att just alger inom en snar framtid ska kunna användas som biobränsle i kommersiell fullskala. Algernas vegetabiliska olja utgör råvaran till plastprodukter, biodisel och bränslen för bil och flyg. Det är inte förrän nu som allt fler ser algerna som en hållbar energikälla för framtiden men själva idén är tydligen inte alls ny utan kläcktes i Tyskland redan runt andra världskriget.

Att utvinna bränsle från alger har flera miljöfördelar. Algerna är biologiskt nedbrytbara och kan odlas med hjälp av salt- och avloppsvatten. Ett pappersbruk utanför Kristinehamn har exempelvis byggt en testanläggning där de ska odla grönalger i brukets avloppsvatten och hoppas kunna utvinna olja som ska bli bas för biodisel, bioplast och smörjolja.
Biobränsle från alger ska även ha ett lägre utsläpp av växthusgaser än t ex etanol från spannmål. Dessutom växer algerna betydligt snabbare än många livsmedelsgrödor som används till biobränsle vilket gör att man kan producera mer olja ur alger än ur t ex raps och soja. Algerna kan även odlas på annars obrukbar och oproduktiv mark och konkurrerar därmed inte med livsmedelsproduktionen.
Så vem vet, snart kanske vi kör omkring med "alger" i biltanken?

Fast algerna ska inte enbart kunna driva bilar och flygplan utan även kunna hjälpa våra kroppar på traven. I höstas tillverkades den första svenska oljan från mikroalger som odlats i växthus. Den oljan ska inte användas som biobränsle utan säljas som alternativ till fiskolja i livsmedel och kosttillskott. Ja de är verkligen multifunktionella de där "slaijmiga" sakerna som dyker upp i vattnet så fort det börjar bli lite varmt.

Av alger gör man biobränsle och av gräs och lite annat grönt kan man fixa kompost till nästa år - om man inte har en skock gottesugna får till granne vill säga. Det är nästan slagsmål om vårt gräs trots att våra fyrbenta grannar har en alldeles fantastiskt grön skog som de betar i.

Det är alltid grönare på andra sidan.

12 kommentarer:

  1. Här på närkeslätten har vi inte så mycket alger! I Hjälmaren brukar det däremot vara rena grönsakssoppan. Bra om man kan göra något nyttigt av dem!
    Kram Lena

    SvaraRadera
  2. Det hoppas jag de lyckas med. Algblomning är ju inte nyttigt alls. På östkusten där det ofta är algblomning tror man att det är orsaken till mycket neurologiska sjukdomar.

    SvaraRadera
  3. Det låter ju väldigt positivt! Och bra om man kan hitta alternativ till fiskoljan så att inte krillen tar slut.

    SvaraRadera
  4. "Biobränsle från alger ska även ha ett lägre utsläpp av växthusgaser än t ex etanol från spannmål" - Då får de kämpa på bra. Snittetanolen från spannmål minskar CO2 med 65 % och Agroetanols nya anläggning minskar utsläppen med 95 %...

    Det är svårt att odla stora mängder alger. De växer förvisso exponentiellt - men de skymmer snart solljuset för varandra och när de ska skördas så innehåller de 95 % vatten som måste bort på något smart sätt för att sedan raffinera oljan mha väte (som måste komma någonstans ifrån - solceller + vatten? eller naturgas + kol-el?).

    Konkurrens med mat är ett dåligt argument - det produceras redan mat nog för 14 miljarder människor - vi behöver inte ännu mer mat. Samtidigt lägger alltfler lantbruk igen och med dem försvinner den biologiska mångfalden. Låt bönderna odla biodrivmedel på de överflödiga åkrarna istället. Skulle vi en gång i framtiden behöva åkrarna så finns de i så fall kvar - och är inte granplanterade, som de blir idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många av dessa alger odlas i bassänger i USAs ökenområden, områden som står tomma och som inte kan användas för jordbruk. Visst ska bönderna fortsätta odla biodrivmedel, men det är väl bara positivt om man i framtiden kan utvinna biodrivmedel från fler källor.

      Radera
    2. Absolut! Funkar det så ska vi naturligtvis använda det

      Vill bara varna för att hoppas så mycket på alger att man vänder ryggen åt de biodrivmedel som faktiskt funkar och som vi kan använda för att både rädda klimatet och vår biologiska mångfald. Sådana trender ser jag tyvärr överallt. Det senaste nya är alltid det som ska frälsa världen...

      Radera
  5. Tråkigt att påläste Anonym inte sätter ut sitt namn.
    Jag tycker i alla fall att det är mycket intressant med forskning på alger.
    Att det skulle finnas överflödig åkermark låter ju helknasigt., Inte i småländska inlandet i alla fall och jordbruket behöver öka sin mångfald. Inte odla säd, säd, säd. På samma åkrar och bespruta och använda konstgödsel. Nej ett växelbruk som gynnar mångfalden med djur och inte fler djur än att man kan odla deras mat. Flera djurslag som löser av varandra på betet minskar mask och säkert andra sjukdomar och minskar användandet av läkermedel. Vi behöver skala ner och öka mångfalden. Då blir det ingen mark över. Många bönder odlar för att spekulera i världsmarknaden, som att satsa på aktier fast insatsen är säd istället. Överskott dumpas i Afrika till bottenpriser så att det inte lönar sig för afrikanerna att odla själva. Detta medan stora delar av världen svälter.
    Jordbrukspolitiken får mig att må illa.
    Men alger låter intressant. Framför allt faller jag för argumentet att det inte upptar odlingsbar mark på land och det finns gott om hav på vårt klot.
    Som vanligt tar du upp bra och viktiga ämnen.
    Anette

    SvaraRadera
  6. Ändå så är det så att det finns enorma mängder överflödig åkermark. Tom. i småländska inlandet - jag ser mängder av tistelåkrar och nyplanterade granåkrar varje gång jag åker igenom. Inte så mycket som i Norrland eller norra Svealand - men fortfarande väldigt många. Och det är just småbruken som vi vill bevara som lägger igen. Och jo - det finns mark över, även om vi skulle skala ned och sluta använda pesticider. I EU finns åtminstone 40 miljoner ha träda och nedlagd åker, och Europaparlamentet har nyligen beslutat att vi ska sluta odla på ytterligare 10 miljoner ha. I Östra Europa finns lika mycket till.

    Betesdjur är nyckeln till den biologiska mångfalden, där har du helt rätt, men även åker behövs - och framför allt måste bönderna få inkomster av något. Odla ännu mer mat är meningslöst - det produceras redan mer mat än världen kan äta och det enda som händer är att priserna sjunker och de fattigaste bönderna slås ut (i Afrika och i östeuropa - men också i Småland och i Norrland). Då kan biodrivmedel spela roll.

    Och om man ska göra etanol och biogas av skörden så gör det inget om det inte är så hög proteinhalt - så man behöver inte gödsla så mycket. Det gör heller inget om det skulle råka komma lite ogräs i skörden - så man behöver inte spruta så mycket. Och skulle det komma in lite sällsynta åkerogräs så gör inte heller det något. Och det är kanske läge att odla en del av de gamla sorterna, som gav mer stärkelse men mindre protein.

    Biodrivmedel är nog en av de få möjligheterna att ta sig ur nuvarande fastlåsta jordbrukssystem - betalningsviljan finns för biodrivmedel, men inte för mat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. EU har en unik möjlighet att premiera hållbar odling som jag tycker verkar i stort sett outnyttjad. Nyckeln till ett hållbart jordbruk är ekologisk, skala ner, mångfald, fler djurslag på samma gård, bara djur över huvud taget vore ett steg framåt. Inga bidrag till djur som inte får går ut. Ekologiskt ger lite mindre volymer, ytorna kan användas istället för att planteras igen, djuren
      mår bättre bland annat för att de inte drivs så hårt, får inte lika mycket kraftfoder osv.
      Biodrivermedel ska inte odlas på värdefull mark. Ett bra sätt tycker jag verkar vara att använda gödsel till biogas istället. Efter att ha passaret biogasanläggningen går ju gödseln tillbaka till åkrarna.
      Det fastlåsta jordbrukssystemet kan vi tacka EU och LRF för. Två riktigt katastrofala organisationer.
      Fast det var ju alger vi pratade om...
      Låter alldeles lysande att använda öknen till alger som blir biogas. Även om det inte löser alla problem så tycker jag alla initiativ är välkomna som kan lösa oljeberoendet.
      Här blir det elbil nästa gång och den laddar vi med våra solpaneler.
      Anette

      Radera
    2. Varför ska vi inte odla biodrivmedel på åkermark? Vi har så fruktansvärt mycket mer mark än vi behöver - även om vi odlar den ekologiskt. Vi har alltid odlat biodrivmedel - förr hette det hö, melass och havre till hästar och oxar - idag heter det vete - som ger både biodrivmedel och djurfoder - som ersätter regnskogssoja. Vad är ditt problem?

      Alternativet till biodrivmedel är att åkern planteras - vi har ingen användning för all denna åkermark. Vi ska inte producera ÄNNU mer mat - det finns redan mat nog för 11 miljarder människor i världen. Samtidigt måste vi då använda olja som förstör klimatet.

      Biogas från gödsel ska vi naturligtvis använda - men det kan aldrig ge mer än 5 % av våra transporter. Alger - visst - men det krävs mycket mycket för att det ska bli verklighet.

      Så öppna ditt sinne - titta på verkligheten. Vad vill du att vi ska använda vår överflödiga jordbruksmark till. Det är frågan.

      - ännu mer mat? som bara förstörs, gör ännu fler människor sjuka av diabetes och fetma (enligt WHO lider dubbelt så många människor av övervikt än av hunger), dumpar priserna i utvecklingsländer så att fattiga jordbrukare måste gå från gård och grund och hamnar i storstädernas slum där de blir beroende av billig majs från hårdbesprutade amerikanska jordbruk?

      - skog? Så att alla våra arter som behöver lantbruk försvinner - fjärilar, fåglar, gullviva, mandelblom blå viol?

      - eller att ersätta oljan som förstör klimatet och samtidigt få ut djurfoder som ersätter regnskogssoja och dessutom biogas och dessutom biologisk kolsyra - till läsk, matförpackning, miljövänlig kemtvätt, eller kanske tom pumpa ned i gamla borrhål så att man MINSKAR koldioxidhalten i atmosfären. Och dessutom bevarar den biologiska mångfalden, håller landskapet öppet, skapar jobb på landsbygden.

      Din märkliga aversion mot att använda vår överflödiga åkermark till drivmedel leder enbart till ökad användning av olja och ökad förstörelse av klimatet och ökad förlust av biologisk mångfald. Jag tror inte att det var det du egentligen ville.

      Radera
  7. Knepigt det där, men idéer och forskningen går framåt.
    Eva

    SvaraRadera
  8. Spännande läsning... inklusive kommentarerna!

    SvaraRadera

Roligt att du lämnar en kommentar. Tack!