onsdag 25 februari 2015

Gula eller bruna aprikoser

Innan jag blev "ekonörd" var jag ganska så förtjust i torkade aprikoser. Tyckte de var perfekta och goda att knapra på när man var sugen på något sött och gott. 
Men när jag började välja ekologiska produkter i butikerna blev jag väldigt fundersam över varför de ekologiska aprikoserna är bruna i motsatts till den konventionellt odlade varianten som är gul. Dessutom är de ekologiska bra mycket sötare än de konventionella. Svaret på mina funderingar hittade jag på Saltå Kvarns blogg. Det kanske finns någon annan fundersam människa där som funderat över skillnaden? Ungefär så här ligger det till.

De konventionellt odlade aprikoserna behandlas, som mycket annan torkad frukt, med svaveldioxid (E220) i gasform direkt efter skörd, detta för att göra den mindre känslig för insektsgrepp. Denna svavling som görs innan aprikoserna torkas i solen hindrar oxidationen och gör så att de konventionellt odlade aprikoserna behåller sin ljusa färg medan den ekologiska (som inte är svavlad) oxideras och blir mörk. 

Har du inte läst Saltås Kvarns blogginlägg (fotona här under är lånade därifrån) om torkning av aprikoser så kolla in här, intressant läsning! Lovar att du kommer äta aprikoser med andakt efter du läst det- vilket jobb!! 





Själv har jag sedan ett bra tag tillbaks slutat äta torkade aprikoser, för min smak (och i motsats till många andras tycke och smak) är de ekologiska alldeles för söta. Men att därför välja svavlade aprikoser är inget alternativ, så jag får i fortsättningen klara mig utan torkade aprikoser. 



söndag 15 februari 2015

Hemgjord mandelmassa

Tillhör du de som köper mandelmassa när det är dags att göra semlor?
Det är verkligen busenkelt att göra mandelmassa och bra mycket godare. Finns väl en massa varianter, jag gör så här till 2-3 semlor:

0,5 dl grovmalen sötmandel, 2-3 msk mjölk, 2-3 msk socker.
Bara mosa ihop mandeln, sockret och semlornas inkråm och häll sedan på mjölk till önskad konsistens.

Nu kan man äta Semlor året runt, men annat var det tydligen på 50-talet då konditorer som sålde semlor innan "det var dags" åkte på böter.



Ha en trevlig Fastlagssöndag. Själv skulle jag inte ha något emot att sätta tänderna i en Semmelwrap! Ser oförskämt god ut!

torsdag 5 februari 2015

Cocktaileffekten

Har vid flera tillfällen hört påståenden om att de mängder bekämpningsmedel och kemikalier som finns i livsmedel, hygienprodukter, leksaker, etc är så låga och säkra att risken att de ska orsaka skada är minimal. På Livsmedelsverket kan man läsa:

Via maten får vi oss mycket små mängder av bekämpningsmedel. Det finns gränsvärden för hur mycket bekämpningsmedel som får finnas kvar i livsmedel. Gränsvärdena är satta till en mycket låg nivå. Det gör att maten är säker för alla konsumentgrupper, även vegetarianer, barn och gravida.

Men det inte ens Livsmedelsverket vet är vilken påverkan de olika kemikalierna har när de blandas, i den s.k. cocktaileffekten. Den kunskap som finns om kemikaliernas effekt baseras på studier av en kemikalie i taget, om hur mycket av ett ämne som vi kan utsättas för utan risk. Det man däremot vet väldigt lite om är hur de olika kemikalierna interagerar när de blandas. 

Det finns relativt lite forskning om cocktaileffekten. Då det finns tusentals industriellt framtagna kemikalier är det omöjligt att kunna undersöka alla blandningar för att veta vilken hälso- och miljöeffekt de kan ha. Känsligheten för kemikalier varierar även från individ till individ vilket gör att det svårt att studera kemikaliernas effekter på människan.

Men forskning runt cocktaileffekten på djur har visat att kemikalier som var för sig inte hade någon effekt fick en effekt när de blandades. (Här finns ett klipp om detta). Forskning på fisk har visat att låga halter av miljögifter som separat inte skulle ha någon effekt tillsammans fördubblade den giftiga effekten på människocellen. Olika kemikalier som har samma eller motsatt effekt kan när de blandas förstärka eller försvaga varandras effekt. En kemikalie kan påverka hur en annan kemikalie elimineras eller fördelas i kroppen. Detta gör att dosen av en kemikalie som anses vara säker inte längre är säker.

I syfte att "skapa en säker kemikalieanvändning åt nästa generation" har Swetox, Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper, fått 60 miljoner kronor från EU och ska under 4 år studera barns exponering för blandning av kemikalier.

Detta inlägg är inget försök till att skrämma upp någon utan snarare en önskan om ökat medvetande. En del  av dessa kemikalier får vi i oss varken vi vill eller ej, men en massa andra kan vi själv välja bort. 
 
Här finns en länk till Naturskyddsföreningen med tips om hur en del farliga kemikalier kan undvikas.